Europeiska unionens finansiering speglar unionens gemensamma mål

Ylämaa-boskap betar på strandängarna vid Preiviikinlahti i Björneborg. Ängen har hållits öppen förutom genom bete också genom röjning som gjorts med stöd av flera olika EU-projekt. Foto: Björneborgs stads miljöbyrå

Europeiska unionen finansierar projekt via finansieringsprogram som har olika syften och mål.

Program, insatser och projekt som finansieras av Europeiska unionen baserar sig på de politiska mål som unionens medlemsländer tillsammans satt upp. Temaområden för EU-programmen är exempelvis ungdom, kultur, forskning och utveckling, social- och hälsofrågor, miljö, energi och utbildning. De nationella myndigheterna och Europeiska kommissionen ansvarar för programadministreringen.

Under de kommande sju åren koncentrerar man sig i EU på att höja den ekonomiska tillväxten och öka sysselsättningen. Hållbar utveckling är ett annat centralt område i EU:s verksamhet. Detta syns i finansieringsprogrammens teman. Tidigare var regional- och strukturpolitikens och jordbrukets finansieringsandelar de största i EU:s budget, men år 2008 överstiger beloppet för finansiering av konkurrenskraft och sysselsättning de medel som går till jordbruket och naturresurserna. För närmare uppgifter se till exempel publikationen EU:s budget 2007 eller komissionens budgetsidor .

Var får man ”EU-pengar”?

Det europeiska emblemet (EU:s flagga) talar om att projektet erhållit medel ur EU:s strukturfond.

”EU-pengar” söker man på olika håll beroende av projekt. Landskapsförbunden och länsstyrelserna administrerar finansiering för regional- och strukturpolitiken, medan arbetskrafts- och näringscentralerna har hand om projekt som gäller arbets- och näringslivet. Också ministerierna samordnar EU-finansiering beroende på finansieringsprogrammets tema.

Förutom för fleråriga program kan kommissionen också bevilja pengar för till exempel projekt kring information, ungdom och medborgarorganisationsarbete.Kommissionens generaldirektorat administrerar denna direkta finansiering som kommissionen beviljar årligen.

EU beviljar finansiering i två former: understöd som används till projektfinansiering tillsammans med finansiering som fås från annat håll, och offentlig upphandling av tjänster, varor och entreprenader. Leveransavtalen ingås på basis av anbudstävlingar.

Närmare information om finansieringsprogrammen och anbudstävlingar inom offentlig upphandling fås bland annat på Europeiska kommissionens webbsidor. Ta även del av Europainformationens Handledning i EU-finansiering som ger grundläggande information om EU:s finansieringsprogram.

Regional- och strukturpolitiken grundar sig på solidaritet

Orgeln i Sibeliushuset i Lahtis finansierades delvis med stöd från Europeiska regionala utvecklingsfonden. Foto: Sibeliushuset/Jenny Kiukas

Till regional- och strukturpolitikens grundprinciper hör att främja en harmonisk utveckling i hela unionen och att förstärka den ekonomiska och sociala sammanhållningen genom att minska utvecklingsskillnaderna mellan regionerna. Syftet är att stimulera den ekonomiska och sociala aktiviteten samt konkurrenskraften på de mindre utvecklade områdena.

Regional- och strukturpolitiken finansieras med stöd via strukturfonderna, som skall kombineras med nationell, offentlig och privat finansiering.

Europeiska regionala utvecklingsfondens (ERUF) uppgift är att utjämna utvecklingsskillnaderna mellan regionerna. Via fonden ges stöd till program som är verksamma inom regional utveckling, förändringar i ekonomin, effektivare konkurrenskraft och regionalt samarbete inom hela EU:s område. Finansieringsobjekten består av bland annat forskning, innovationer, miljövård och riskhantering.

Europeiska socialfonden (ESF) stödjer den europeiska sysselsättningsstrategin. ESF är inriktad på att förbättra arbetstagarnas och företagens anpassningsbarhet, främja anställbarhet i arbetslivet och förebygga utslagning.

Sammanhållningsfonden kan ge stöd till EU:s medlemsstater vars bruttonationalprodukt är lägre än 90 procent av gemenskapens medeltal. Fonden omfattar i praktiken de länder som anslöt sig till unionen år 2004 eller har anslutit sig senare samt Grekland och Portugal. Spanien får temporärt bidrag ur sammanhållningsfonden. Fonden deltar i finansiering av miljöprojekt och projekt för transeuropeiska trafiknät.

Under finansieringsperioden 2007–2013 ges stöd via dessa tre fonder för tre mål:

1. tillnärmning (ERUF, ESF och sammanhållningsfonden)
2. regional konkurrenskraft och sysselsättning (ERUF och ESF) samt
3. europeiskt regionalt samarbete (ERUF).

I Finland uppgår totalfinansieringen av EU-program till 6,1 miljarder euro för programperioden 2007–2013. EU-stödets andel utgör 1,7 miljarder euro. Staten och kommunerna satsar 2 miljarder euro på projekten. Särskilt när det gäller projekt som genomförs av företag ingår alltid även privat finansiering.

Till ERUF-programmen används i Finland 4,2 miljarder euro, varav EU-stödets andel är cirka 1,1 miljarder euro och statens och kommunernas andel 1,2 miljarder euro. ERUF-programmets totalfinansiering uppgår till 1,8 miljarder euro, varav EU-stödet är cirka 0,6 miljarder euro och statens och kommunernas andel 0,8 miljarder euro.

Kommissionen administrerar europeiska projekt

Visste du att du kan söka EU-stöd exempelvis för att en skolklass ska kunna delta i europeiskt samarbete? Om du vill veta mer, bekanta dig med EU:s ungdomssidor på adressen http://ec.europa.eu/youth/index_en.html. Ungdomsprogrammet är ett av EU:s många särskilda program.

Utöver jordbruks- och strukturfinansieringen har EU så kallade särskilda program (specific programs). Andra sådana är, förutom

• Ungdomsprogrammet
• programmet för livslångt lärande
• sjunde ramprogrammet för forskning
• folkhälsoprogrammet
• Medborgarnas Europa och
• Media 2007

I projekt inom ramen för dessa program krävs i regel minst tre partner från programdeltagande länder och en självfinansieringsandel. Det sist nämnda innebär att en del av finansieringen måste skaffas på annat håll än av kommissionen.

I de projekt som kommissionen administrerar skall finnas en så kallad europeisk dimension. Projektmålet skall vara sådant att det bättre nås genom europeiskt än nationellt, regionalt eller lokalt samarbete. Vad innebär europeiskt samarbete i praktiken?

Hävkraft från EU beteckningen har planerats för de EU:s strukturfondsprogram som förverkligas i Finland.

Bland annat internationella filmfestivaler kan vara europeiskt samarbete. Tammerfors kortfilmsfestival, Sodankylä filmfestival och Helsingfors dokumentärfilmfestival DocPoint har fått festivalstöd via EU:s program Media Plus, numera Media 2007.

Finländarna har aktivt deltagit i programmet Kultur 2000, som efterföljs av Kulturprogrammet under den nuvarande programperioden (2007–2013). Från Finland har man deltagit i 150 projekt och dessa projekt har fått understöd med cirka 34 miljoner euro.

I sjätte ramprogrammet för forskning som till budgeten är betydligt större än Kulturprogrammet uppskattas att antalet finländska deltagare i slutet av 2006 var 1 441. Uppskattningsvis har det via ramprogrammet för forskning kommit finansiering till Finland för 345 miljoner euro under 2002–2006. Det sjätte ramprogrammets totala budget var 17 883 miljoner euro. Budgeten för det sjunde ramprogrammet som startade 2007 är dessutom betydligt större, cirka 50 miljarder euro.

För projektens del offentliggörs öppna anbudsinfordringar. De finns till påseende på Europeiska kommissionens sidor om finansiering och i Europeiska unionens officiella tidning  EUR-Lex.

EU beviljar under 2007–2013 finansiering till nya program till ett värde av cirka 975 miljarder euro.

Hur mycket betalar och får Finland?

Finlands budget för 2009 visar att Finland betalar 1 825 miljoner euro till EU:s budget, varav 54 miljoner är en kapitalplacering i Europeiska utvecklingsfonden. Finlands inkomster ur EU:s budget är totalt 1 825 miljoner euro. Den består av följande:

Finlands inkomster ur EU:s budget