Aktuellt
Nyheter, 6.2.2012

EU:s utrikestjänst

I och med Lissabonfördraget (1.12.2009) började man bygga upp en utrikestjänst för Europeiska unionen som ska göra EU:s gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik mer effektiv och samstämmig. Den europeiska utrikestjänsten (European External Action Services, EEAS) inrättades 1.12.2010, då det egentliga arbetet för att bygga upp den nya organisationen inleddes. Utrikestjänsten har fungerat sedan början av 2011, men det tar antagligen ännu några år innan den är fullt utbyggd.

Inrättandet av utrikestjänsten betyder inte att Finlands beskickningar utomlands dras in. EU-delegationerna kommer snarare att komplettera verksamheten vid medlemsländernas beskickningar. I framtiden kan delegationerna eventuellt sköta vissa uppgifter som hör till EU-länderna, till exempel allmänhetstjänster.

Genom den nya gemensamma EU-organisationen eftersträvar man en effektivare, enhetligare och synligare verksamhet och samtidigt vill man öka EU:s inflytande i världen. Basen för beslutsfattande är dock fortfarande enhällighet.

Utrikestjänsten leds av den höga representanten för utrikespolitiken

Den europeiska utrikestjänsten leds av Catherine Ashton, som är EU:s höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, också kallad ”EU:s utrikesminister”. Den höga representanten, som likaså inrättades med Lissabonfördraget, är också ordförande för rådet för utrikes frågor och kommissionens vice ordförande. Den europeiska utrikestjänsten ska bistå den höga representanten i dennes arbete: ledningen av den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken och säkerställandet av samstämmighet i EU:s yttre åtgärder. 

EU:s utrikestjänst leds av Catherine Ashton.EU:s utrikestjänst leds av Catherine Ashton. Foto: Europeiska unionens råd

En del av de uppgifter som tidigare hörde till utrikeskommissionären har nu överförts till utrikestjänsten. Utrikestjänsten är i huvudsak ansvarig för den gemensamma säkerhetspolitiken och dialogen mellan EU och övriga länder. Den sköter också unionens relationer till tredje parter, till exempel till internationella organisationer.

Kommissionen bär alltjämt ansvar för en del av verksamheten inom de yttre förbindelserna. Handelspolitiken, utvidgningen, en del av utvecklingspolitiken och den ekonomiska politiken hör fortfarande till kommissionens kompetensområde. Kommissionen administrerar också krishanteringen.

Unionens och medlemsländernas resurser förenas i utrikestjänsten

Utrikestjänsten består av dels en central organisation i Bryssel, dels omkring 130 delegationer i länder utanför EU och vid internationella organisationer. Unionens nät av delegationer har inte skapats ur tomma intet, utan kommissionens tidigare delegationer blev i och med Lissabonfördraget delegationer för hela unionen.

Utrikestjänstens personal är sammansatt av tjänstemän från kommissionen, rådets sekretariat och av utsänd personal från medlemsstaterna. Tjänstemännen från medlemsstaterna ska utgöra en tredjedel av hela personalen. Inrättandet av utrikestjänsten betyder alltså i praktiken att EU:s nuvarande strukturer samordnas samtidigt som banden mellan de olika politikområdena stärks.

Utrikestjänsten har för närvarande en personal på ungefär 1 500 tjänstemän i Bryssel och 2 000 i delegationerna utomlands. Avsikten är att utrikestjänsten ska vara fullt utbyggd år 2013.

EU-delegationerna ökar unionens synlighet utomlands. De stärker också Finlands resurser, eftersom Finland drar nytta av EU:s omfattande delegationsnät i länder där Finland inte har en egen beskickning. Utrikestjänsten kommer emellertid inte att ersätta de nationella beskickningarna som fortsättningsvis har en viktig ställning för Finlands och finländarnas intressen.